NIX-Telefon - Ett ja till självreglerad telefonförsäljning

EU-kommissionen presenterade den 10 januari 2017 ett förslag till förordning om integritet och elektronisk kommunikation, som kommer att bli lag den 25 maj 2018.1 Förordningen innebär att grunden för all elektronisk kommunikation till en fysisk person ska vara ett aktivt samtycke, så kallad opt in. En medlemsstat kan dock behålla ett system med underförstått samtycke, så kallad opt out, för marknadsföring via telefonen genom att införa en nationell lag.

I samband med instiftandet av Personuppgiftslagen 1998 infördes det så kallade underförstådda samtycket – rätten att kontakta en individ så länge denne inte har uttryckt en vilja att inte bli kontaktad.2 Näringslivets svar inom telefonförsäljningen blev spärrtjänsten NIX-Telefon, som startades 1999, i syfte att säkerställa en god balans mellan konsumenternas rätt att tacka nej till oönskade säljsamtal och näringslivets behov av att sälja sina produkter.


I början av april 2017 passerade spärrtjänsten NIX-Telefon en historisk gräns – för första gången är mer än tre miljoner telefonabonnemang spärrade mot oönskad telefonförsäljning. En ny Sifoundersökning visar också att fler än nio av tio svenskar, 94 procent, känner till möjligheten att spärra sin telefon mot säljsamtal.3 Av fler än 10 000 anmälningar som inkom till Konsumentverket 2016 var 88 kompletta anmälningar om företag som åsidosatt NIX-spärren. Sett till antalet nixade abonnemang och till hur många säljsamtal som genomförs årligen är detta jämförelsevis få. NIX-registret är kort sagt välkänt och uppskattat av konsumenterna och respekterat av näringsidkare.


Ibland lyfts ändå frågan om dagens NIX-register inte borde ersättas med ett statligt spärregister eller ett opt in-förfarande. Vi i Föreningen NIX-Telefon är övertygade om att självreglering, enligt dagens modell, är mer effektivt för konsumenterna, företagen och hela samhället i längden. NIX-registret erbjuder en väl avvägd balans mellan konsumenternas och näringslivets behov.


Två statliga offentliga utredningar har också konstaterat att spärrtjänsten är välfungerande och bör behållas.4 5 Utredningarna har samtidigt haft förslag till förbättringar och NIX:s regelverk har de senaste åren också utvecklats på flera punkter:

  • Det har blivit möjligt att nixa mobilabonnemang.
  • Enskilda näringsidkare utan aktiv verksamhet kan nixa sitt abonnemang.
  • Nixade företagsabonnemang får endast kontaktas om produkter som rör företagets verksamhet, inte gällande konsumentprodukter.
  • En anmälan till registret börjar gälla omedelbart.
  • Reglerna för hur en kund lämnar uttryckligt medgivande till att kontaktas trots nixning har stärkts och förtydligats.

Vissa förändringar är nödvändiga anpassningar till den tekniska utvecklingen. Samtidigt måste regelverket ta hänsyn till både näringslivets och konsumenternas behov. Det gör också att förändringar ibland får kritik från endera parten. Näringslivsföreträdare har exempelvis varit kritiska till begränsningarna för hur konsumenterna kan lämna aktivt samtycke. Konsumentverket har varit kritiskt till möjligheten att nixa mobilabonnemang. Men samtliga förändringar betraktas i dag ligga inom ramen för god marknadsföringssed.


Även om vi är övertygade om fördelarna med självreglering så är vi medvetna om att spärrtjänstens existens förutsätter att vi hela tiden har både företagens respekt och konsumenternas förtroende. För att säkerställa att vi upprätthåller denna balans kommer vi det närmaste året att genomföra ytterligare förbättringar:

  1. Ett uttryckligt medgivande till säljkontakt trots nixat abonnemang tidsbegränsas till tre månader. I dag gäller ett medgivande utan tidsgräns.

  2. Ett uttryckligt medgivande begränsas till den aktör som konsumenten aktivt väljer ut i en lista. I dag kan ett medgivande omfatta en hel grupp redovisade näringsidkare.

  3. Försäljare av kontaktlistor får ett tydligare ansvar för att ringlistor med företagsabonnemang enbart används för försäljning av företagsrelaterade produkter.

  4. Säljkontakter till företagsabonnemang begränsas till tider som företaget normalt bedriver verksamhet, vilket oftast innebär dagtid.

  5. Konsumentverket och Sveriges konsumenter erbjuds plats i ett samverkansråd som fortlöpande ser över NIX:s regelverk och att balansen mellan företags- och konsumentintresset upprätthålls.

Genom att ständigt utveckla reglerna för NIX-Telefon säkerställer vi näringslivets respekt och konsumenternas förtroende. Bara så kan vi motivera spärrtjänstens existens och bevisa att självreglerad telefonförsäljning i längden är överlägset andra regleringsmodeller.


Föreningen NIX-Telefon erbjuder sig också att medverka i regeringens arbete med att ta fram lagstiftning som gör det möjligt att behålla dagens opt out-modell efter att förordningen om integritet och elektronisk kommunikation börjat gälla 2018.


Läs hela skrivelsen om NIX-Telefon här!


Det är nu viktigt att du ställer dig frågan- vad kommer att hända om ditt företag, ert lotteri, er insamlingsorganisation eller er förening inte längre får kontakta nya kunder? Eller befintliga kunder? Om ett år kan det vara en realitet... 


Kontakta kommer att arbeta aktivt för att våra beslutsfattare ska lagstifta om att behålla NIX-Telefon som självreglering. Vi vill att Sverige ska utvecklas. Men det behövs ett omfattande påverkansarbete och Kontakta behöver din hjälp! Kontakta oss gärna med hur du kan bidra!


Tina Wahlroth
vice ordf NIX-Telefon