Mest kvinnliga chefer inom kundservicebranscher

Antalet kvinnor i börsbolagens styrelser har aldrig varit så stort som i dag. 27 procent av styrelseledamöterna i börsbolagen är kvinnor. I våra 125 börsbolag är 9 av de verkställande direktörerna kvinnor. Det kan låta lite, men procentuellt är andelen högre än i Sverige.

Allt fler kvinnliga ledare i näringslivet | Inrikes | svenska.yle.fi

Kvinnornas andel i bolagsstyrelserna har tredubblats på drygt 10 år. Inom de största börsbolagen är redan var tredje styrelseledamot kvinna. 

- Vi är nästan på samma nivå som länder som har kvotering. Vi har alltså nått lika långt utan lagstiftning tack vare att man inom näringslivet tycker att frågan är viktig, säger Leena Linnainmaa som är vice vd för Centralhandelskammaren. 

Ännu 2003 var bara sju procent av styrelsemedlemmarna i börsbolagen kvinnor. 


Allt fler kvinnliga chefer

Andelen kvinnor i företagens ledningsgrupper har också ökat. Ännu i fjol sjönk andelen från 21 till 20 procent. Nu har den stigit till 23 procent. 

Samtidigt håller gamla trender i sig där kvinnor främst avancerar inom stöduppgifter. Det är fortfarande ovanligt att hitta en kvinna som chef för företagets operativa verksamhet. 

Inom personaladministrationen är en klar majoritet av cheferna kvinnor. Där är fyra av fem chefer en kvinna. Inom kommunikation, marknadsföring och juridik fördelas chefsuppgifterna ganska jämt mellan kvinnor och män. 


Fortfarande få kvinnor inom den operativa verksamheten

I övriga sektorer är andelen kvinnliga chefer lägre. Endast var fjärde chef som arbetar med ekonomi är en kvinna. Inom försäljning och den operativa verksamheten sjunker andelen nästan till en tiondel. 

- Det är orsaken till att vi har så få kvinnliga verkställande direktörer i dag. Man blir inte vd som personaladministratör eller från någon annan stödfunktion. Kvinnorna på de posterna gör ett viktigt arbete, men det är inte det samma som att arbeta med den operativa verksamheten, säger Leena Linnainmaa. 

Samtidigt ser hon tecken på att det här läget kan förändras i framtiden. 

- En nyhet i årets material är att det ser bättre ut för yngre kvinnor än för dem som redan varit med i arbetslivet länge. Fler kvinnor under 40 år är med i företagens ledningsgrupper. De ser också ut att få jobb inom företagens operativa verksamhet. Jag hoppas den trenden håller i sig. 


Metallindustrin har få kvinnliga chefer 

Det finns stora skillnader i andelen kvinnliga chefer mellan olika branscher. Mest kvinnliga chefer finns det inom kundservicebranscher och inom hälsovården. Inom industrin är läget sämre. 

- Speciellt metallindustrin är ett problem. Där är bara tre procent av ledningsgruppernas medlemmar som leder operativ verksamhet kvinnor. Läget är bättre inom skogs- och energiindustrin, men av någon orsak är kvinnorna få inom den vanliga metallindustrin, säger Leena Linnainmaa. 

Bristen på kvinnliga chefer inom industrin kan inte helt förklaras med att färre kvinnor än män studerar sådana ingenjörsvetenskaper som kvalificerar dem för jobb inom branschen. 

- Det är klart att fler kvinnor borde studera till ingenjörer, men bristen på kvinnor är inte lika stor som bristen på kvinnliga chefer. Någonting som vi inte ser händer på deras väg mot chefsuppgifterna, och det skulle vara intressant att veta varför bolagen inte hittar dem, säger Leena Linnainmaa. 

Här ser Leena Linnainmaa att arbetsgivarnas attityd kan spela in redan i ett tidigt skede av karriären. 

- Om arbetsgivaren låter kvinnorna arbeta i åratal på samma poster utan att erbjuda möjligheter till nya erfarenheter är det ett problem. Man borde byta poster med några års mellanrum så att man kan få nya erfarenheter som behövs för att få högre poster. 


Centralhandelskammaren vill inte ha kvinnokvoter

Leena Linnainmaa tycker ändå inte att Finland skulle behöva någon typ av kvoter för att säkra en jämnare könsfördelning inom arbetslivet. 

- Norges exempel visar att kvotering hjälper i styrelser. Men där behöver vi ingen hjälp. Vi har redan rekordmånga kvinnliga styrelsemedlemmar. Samtidigt har det i Norge visat sig att kvoterna inte ökar antalet kvinnor på ledande poster i företagen. De fungerar endast i styrelser. Kvotering leder till att man glömmer bort behovet av kvinnliga chefer i ledningsgrupperna.   


Antalet kvinnor i börsbolagens styrelser har aldrig varit så stort som i dag. 27 procent av styrelseledamöterna i börsbolagen är kvinnor. I våra 125 börsbolag är 9 av de verkställande direktörerna kvinnor. Det kan låta lite, men procentuellt är andelen högre än i Sverige. 

Kvinnornas andel i bolagsstyrelserna har tredubblats på drygt 10 år. Inom de största börsbolagen är redan var tredje styrelseledamot kvinna. 

-Vi är nästan på samma nivå som länder som har kvotering. Vi har alltså nått lika långt utan lagstiftning tack vare att man inom näringslivet tycker att frågan är viktig, säger Leena Linnainmaa som är vice vd för Centralhandelskammaren. 

Ännu 2003 var bara sju procent av styrelsemedlemmarna i börsbolagen kvinnor. 


Allt fler kvinnliga chefer

Andelen kvinnor i företagens ledningsgrupper har också ökat. Ännu i fjol sjönk andelen från 21 till 20 procent. Nu har den stigit till 23 procent. 

Samtidigt håller gamla trender i sig där kvinnor främst avancerar inom stöduppgifter. Det är fortfarande ovanligt att hitta en kvinna som chef för företagets operativa verksamhet. 

Inom personaladministrationen är en klar majoritet av cheferna kvinnor. Där är fyra av fem chefer en kvinna. Inom kommunikation, marknadsföring och juridik fördelas chefsuppgifterna ganska jämt mellan kvinnor och män. 


Fortfarande få kvinnor inom den operativa verksamheten

I övriga sektorer är andelen kvinnliga chefer lägre. Endast var fjärde chef som arbetar med ekonomi är en kvinna. Inom försäljning och den operativa verksamheten sjunker andelen nästan till en tiondel. 

-Det är orsaken till att vi har så få kvinnliga verkställande direktörer i dag. Man blir inte vd som personaladministratör eller från någon annan stödfunktion. Kvinnorna på de posterna gör ett viktigt arbete, men det är inte det samma som att arbeta med den operativa verksamheten, säger Leena Linnainmaa. 

Samtidigt ser hon tecken på att det här läget kan förändras i framtiden. 

-En nyhet i årets material är att det ser bättre ut för yngre kvinnor än för dem som redan varit med i arbetslivet länge. Fler kvinnor under 40 år är med i företagens ledningsgrupper. De ser också ut att få jobb inom företagens operativa verksamhet. Jag hoppas den trenden håller i sig. 


Metallindustrin har få kvinnliga chefer 

Det finns stora skillnader i andelen kvinnliga chefer mellan olika branscher. Mest kvinnliga chefer finns det inom kundservicebranscher och inom hälsovården. Inom industrin är läget sämre. 

-Speciellt metallindustrin är ett problem. Där är bara tre procent av ledningsgruppernas medlemmar som leder operativ verksamhet kvinnor. Läget är bättre inom skogs- och energiindustrin, men av någon orsak är kvinnorna få inom den vanliga metallindustrin, säger Leena Linnainmaa. 

Bristen på kvinnliga chefer inom industrin kan inte helt förklaras med att färre kvinnor än män studerar sådana ingenjörsvetenskaper som kvalificerar dem för jobb inom branschen. 

-Det är klart att fler kvinnor borde studera till ingenjörer, men bristen på kvinnor är inte lika stor som bristen på kvinnliga chefer. Någonting som vi inte ser händer på deras väg mot chefsuppgifterna, och det skulle vara intressant att veta varför bolagen inte hittar dem, säger Leena Linnainmaa. 

Här ser Leena Linnainmaa att arbetsgivarnas attityd kan spela in redan i ett tidigt skede av karriären. 

-Om arbetsgivaren låter kvinnorna arbeta i åratal på samma poster utan att erbjuda möjligheter till nya erfarenheter är det ett problem. Man borde byta poster med några års mellanrum så att man kan få nya erfarenheter som behövs för att få högre poster. 


Centralhandelskammaren vill inte ha kvinnokvoter

Leena Linnainmaa tycker ändå inte att Finland skulle behöva någon typ av kvoter för att säkra en jämnare könsfördelning inom arbetslivet. 

-Norges exempel visar att kvotering hjälper i styrelser. Men där behöver vi ingen hjälp. Vi har redan rekordmånga kvinnliga styrelsemedlemmar. Samtidigt har det i Norge visat sig att kvoterna inte ökar antalet kvinnor på ledande poster i företagen. De fungerar endast i styrelser. Kvotering leder till att man glömmer bort behovet av kvinnliga chefer i ledningsgrupperna. 

https://svenska.yle.fi/artikel/2017/11/23/allt-fler-kvinnliga-ledare-i-naringslivet