Kontakta verkar för minskat regelkrångel i näringslivet

Näringslivets regelnämnd (NNR), som är det samlade näringslivets företrädare i regel¬förbättrings-frågor och där Kontakta verkar, har under många år följt upp regeringarnas arbete med regel¬förbättring och företagens upplevelser av regel¬bördan. Tyvärr har arbetet länge eftersatts och Sverige har tappat i internationell jämförelse. Kostnaderna skenar och regel¬bördan ligger i topp tre över företagens angivna tillväxt¬hinder.

”Mer Maud och mod kan minska regel­krånglet”

Näringslivets regelnämnd: Det brådskar för regeringen att gå från ord till handling om den ska få någonting gjort i regel­förbättrings­arbetet som hinner få genomslag under mandat­perioden.

Inte sedan mitten av 00-talet, under närings­minister Maud Olofssons tid, har företagens kostnader och byråkrati minskat. I en årlig återkommande undersökning genomförd av Skop frågar NNR företagen om de upplever att det blivit enklare eller krångligare att följa statliga regler jämfört med året innan. Utvecklingen har, med ett undantag, varit negativ i stort sett varje år sedan 2009. Det vill säga att de som upplevt att bördan har ökat vida har överstigit de som ansett att den minskat.

I den senaste undersökningen, utförd under mars och april i år, svarade hela 84 procent att de upplevde oförändrad hög regelbörda. 12 procent tyckte att det blivit lite eller mycket krångligare, vilket är sex gånger fler än de 2 procent som tyckte det blivit lite enklare. Andelen som tyckte det blivit mycket enklare var inte mätbar.

NNR granskar även regleringsbreven för ett antal utvalda myndigheter med särskilt stor påverkan på företagens villkor varje år. Även där är utvecklingen negativ och antalet uppdrag som berör regel­förbättring har blivit färre och färre under flera regeringar, trots uttalat höga ambitioner i regelförbättrings­frågor. I årets regleringsbrev ser det ur regel­förbättrings­synpunkt fortfarande ut precis som det gjorde förra året – väldigt få konkreta uppdrag.

Samtidigt kunde Tillväxtverket nyligen presentera siffror som visar att företagens regel­kostnader netto ökade med 2,2 miljarder kronor under år 2022. Myndigheten har också gjort en uppskattning över de samlade regel­kostnaderna för svenska företag – ofattbara 377 miljarder kronor.

I Tidöavtalet har det sittande regerings­underlaget en uttrycklig målsättning om lägre administrativa kostnader för företagen. I regerings­förklaringen konstaterade statsminister Ulf Kristersson att svenska företag, inte minst de många små företagen, behöver lättnader från byråkrati och administration. Till detta har närings­minister Ebba Busch lyft myndigheternas arbete och reglerings­brevens betydelse, och konstaterat att reglerings­breven faktiskt kan skrivas om hur många gånger som helst.

Trots det så har den sittande regeringens ambitioner ännu inte gjort något större avtryck i det praktiska arbetet. Ändå finns flera färdiga utredningar med konkreta förslag att luta sig mot som exempelvis tar upp ett förstärkt arbete med konsekvens­utredningar, omhändertagande av konkreta regel­förbättrings­förslag samt utvärderingar av regelverk i efterhand. Såväl bra förebilder och som modeller för att hantera detta finns redan bland annat i våra nordiska grannländer Danmark, Finland och Norge.

Det brådskar för den nuvarande regeringen att gå från ord till handling om den ska få någonting gjort i regel­förbättrings­arbetet som hinner få genomslag under mandat­perioden. Framför allt behövs en tydlig och samlad lednings­funktion som kan inskärpa att regel­förbättrings­arbetet är en prioriterad fråga och som bör genomsyra hela Regerings­kansliet. Men det behövs också ett råd eller forum med näringsliv och övriga intressenter för att behandla och ta fram rekommendationer kring regel­förbättrings­åtgärder och implementering av regler. Vidare behöver arbetet med konsekvens­analyser kraftigt förstärkas liksom den gransknings­funktion som Regelrådet har. Sist men inte minst behöver berörda myndigheter ges både generella och specifika regel­förbättrings­uppdrag i reglerings­breven.

Den som tar på sig Maud Olofssons fallna mantel för att bekämpa regelbörda och byråkrati har alla möjligheter att på allvar kunna hjälpa Sveriges många företag som under det senaste decenniet dignat under regelbördan. Företag som nu dessutom måste slåss mot inflation, geopolitisk oro och lågkonjunktur. Företagen och Sveriges konkurrenskraft kan inte vänta.

https://www.svd.se/a/onxK1R/naringslivets-regelnamnd-mer-maud-och-mod-kan-minska-regelkranglet