17
sep

Ska näringslivets affärsmetoder beslutas av staten?

Trots minskade problem med telefonmarknadsföring har Konsumentverket fortsatt sitt påverkansarbete mot affärsmetoden, vilket nu resulterat i ytterligare en utredning, där förbud, opt-out/in eller stärkt självreglering ligger på bordet. En diger uppgift som ska snabbutredas och resultat ska presenteras 15 januari 2027. Men ska staten verkligen besluta vilka affärsmetoder som näringsliv och organisationer ska få använda eller är det staten med dess tillsynsmyndigheter som har till uppgift att stoppa förövare som bryter mot regelverken, oavsett affärsmetod?

För tredje gången på 20 år ska återigen förbud mot telefonförsäljning till konsument utredas. Kontakta anser att det är väldigt märkligt, eftersom försäljning via telefon förbjöds 1 september 2018. Då lagstadgades att affärsavtal inte längre får ingås via telefon, endast marknadsföring får numer ske via telefon, vilken ska följas av skriftligt anbud till konsument, och accept får lämnas först efter avslutat samtal. I praktiken sker således ingen försäljning via telefon längre.

Tidigare utredningar har fastslagit att totalt förbud att använda telefonen som affärsmetod är alldeles för långtgående och inte i linje med gällande regelverk. Det gäller än idag.

Som alternativ ska utredas om dagens opt-out-system med NIX-Telefon ska ersättas med opt-in, dvs samtycke från konsument på förhand. Men den som förstår vad opt-in innebär är klok nog att säga nej och listan med argument kan göras lång:

- Opt-in förändrar hela marknadslogiken. Mer eller mindre osunda metoder för infångande och jakt på samtycken blir helt avgörande för företag och organisationers affärer.

- Breda samtycken kommer att samlas in, inte bara för telefonmarknadsföring. De kommer gälla alla kanaler såsom e-post, SMS, postalt etc – och även AI-samtal.

- Ingen fakta stödjer att högre konsumentskydd uppnåtts i länder som gått från opt-out till opt-in, snarare tvärtom, visar en rapport från europaorganisationen FEDMA. Både problem och volym anmälningar kvarstår – eller ökar.

- I Sverige är vi förskonade från AI-samtal tack vare nuvarande regleringar. Kontakta har sedan länge konstaterat att opt-in kommer att leda till en aggressiv marknad med AI-samtal, där ingen längre kommer våga svara i telefon.

- Opt-in kommer att gälla alla kundkontakter i marknadsföringssyfte, även befintlig kundstock, då det inte finns lagreglerat undantag för befintlig kund.  

Till och med Konsumentverket instämmer i att opt-in inte ger tillfredställande konsumentskydd. De föreslår istället så kallad ”strikt opt-in” med ett centralt ja-register. Det medger dock inte gällande lagstiftning.

Slutsats, opt-in är fel väg att gå.

Kontakta tycker att ett högt konsumentskydd och trygga kundkontakter är helt avgörande för en fungerande marknad. Det tycker i princip hela näringslivet. Låt oss därför undersöka på vilket sätt marknadens egenåtgärder och nuvarande självreglering kan stärkas ytterligare.

Fördelen med självreglering är att den är flexibel och snabbfotad, inte trög och fyrkantig som lagstiftning. Med självreglering granskar marknaden sig själv, alla ärenden följs upp med krav på att göra om och göra rätt. Aktörer som inte tar ansvar för sitt agerande dras till den offentliga skampålen.

De som då inte vill ta ansvar för sitt agerande, de ska vara måltavla för tillsyn från statens verktyg för detta - tillsynsmyndigheter.

Staten ska inte reglera affärsmetoder, staten ska hantera förövare.

Tina Wahlroth
Kontakta
tina.wahlroth@kontakta.se

Uppdraget till utredningen är att:
• analysera behovet av och förutsättningarna för att stärka konsument skyddet vid telefonförsäljning som sker på näringsidkarens initiativ,
• utifrån analysen ta ställning till vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka konsumentskyddet vid telefonförsäljning,
• analysera möjligheten att ytterligare stärka dagens självregleringsmodell med registrering i spärregister,
• överväga om det påtagligt skulle förbättra konsumentskyddet med ett krav på godkännande på förhand (opt-in) från konsumenten för att näringsidkaren ska få ringa upp konsumenten i försäljnings- och marknadsföringssyfte,
• överväga om det bör införas ett förbud mot telefonförsäljning och, i sådana fall, om det är tillräckligt med förbud inom vissa branscher eller för vissa produkter, och
• överväga lämpliga och effektiva metoder för att säkerställa regelverkets efterlevnad.


Läs mer om utredningens uppdrag här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2026/07/ett-starkt-konsumentskydd-vid-telefonforsaljning/